BankID är ett system för elektronisk identifikation över Internet och stöds av de flesta svenska internetbankerna. Många tjänster, varav CSN förmodligen är det mest framstående, beror helt på att man har BankID för att tjänsterna ska fungera, har man inte detta får man falla tillbaka på vanlig snigelpost.

Denna typ av elektronisk legitimation har idag fått så pass stor spridning att det nästan inte går att klara sig utan om man vill göra viktiga ärenden på internet. Speciellt vi studenter behöver var sjätte månad intyga att vi faktiskt studerar och är studiemedelsberättigade för att få det ack så viktiga studiebidraget och -lånet. Det är alltså av största vikt att det här systemet fungerar och är öppet, transparent och utvecklat med största omsorg och tillgänglighet.

BankID utvecklas av ett privat företag, Finansiell ID-Teknik, som ägs av ett antal storbanker och har funnits sedan 2002.

Fram till ungefär för ett år sedan (om mitt minne inte svikit mig) var installationen och användningen av BankID enkel och fungerade överallt. Hela programmet fanns inkapslat i ett sk. Java-program som fungerade helt oberoende av vilken typ av dator eller vilken mjukvara som användes. Även om det fanns, och fortfarande finns, en del vassa kanter med Java överväger fördelarna med teknikoberoendet.

Jag och ett stort antal svenskar, speciellt studenter, använder operativsystemet Linux istället för det dominerande Windowssystemet. Jag ska inte gå in på alltför tekniska detaljer, men jag gör det eftersom jag behöver den tekniska överlägsenheten som systemet har; det kan ses lite som att jag föredrar ett visst bilmärke. Den viktigaste fördelen med Linuxsystemet är att det utvecklas av entusiaster över hela världen och att mjukvaran är fri, dvs. man har rätt att själv utveckla det för egna behov och kostnadsfritt använda det utan begränsningar.

Det finns egentligen ingen större skillnad på mig som IT-expert och “Moster Agda”, jag surfar, e-postar, tittar på film, lyssnar på musik och allt det andra som vanliga IT-medborgare tycker är självklart. Allt fungerar tills man ska legitimera sig hos CSN eller någon annan myndighet som har valt att använda BankID.

Man blir förvånad över hur en så pass viktig bit infrastruktur som BankID kan sjabblas bort.

När jag ovan beskrev hur BankID tidigare använde Java skrev jag i imperfekt, det stödet upphörde under 2008. Vi som använde Linux fick höra att “Skaffa ett nytt BankID nu så att det gäller så länge som möjligt, det kommer för en tid inte vara möjligt att installera något nytt BankID, däremot kommer redan installerade att fungera utmärkt.” Jahapp, bara att göra som man blir tillsagd, det borde inte vara så farligt om det rör sig om en kortare tid. Trodde jag.

Som utlovat försvann stödet för Linux och samtidigt byttes mjukvaran ut. Från att vara ett program som inte beror på en specifik uppsättning hård- eller mjukvara (Java) gick man över till att använda ett system som ställer höga krav på vad slutanvändaren (dvs. du som läser detta) har köpt för typ av dator och tillhörande operativsystem. För att över huvud taget kunna identifiera dig behövde du nu dessutom ett program som hela tiden körs i bakgrunden på din dator, i min mening en mycket korkat sätt att hantera legitimationerna på. Dessutom var du tvungen att ha köpt en licens för operativsystemet Windows (följde det inte med din dator måste du hosta upp med tusenlapparna, för billigt är det inte)

Av en olycklig slump behövde jag installera om min dator, och i farten försvann förstås mitt installerade BankID. När det nu inte fanns något sätt att installera den på nytt var jag tvungen att lita på att jag hade kompisar som var villiga att låna ut sin dator till mig. Augusti 2008 och Januari 2009 behövde jag t.ex. skicka in min studieförsäkran till CSN, de var tvunget att göras genom en kompis.

Jahapp, det lät ju inte så farligt, jag klarade mig de gångerna. Men vad hade hänt om en mindre kunnig datoranvändare fått samma problem? Om man bara ägde en av de där läckra minidatorerna och plötsligt inte få sina studiemedel pga. idioti från en tredje part? Tänk på de vanliga användarna!

I förra veckan kom så till slut den efterlängtade Linuxversionen. Jag testade den idag och även om det verkar fungera blir jag rejält besviken. Ja, det fungerar för en del Linuxanvändare,  men inte alla. Linux, precis som de flesta andra fria operativsystem (FreeBSD och OpenBSD är några exempel på sådana) är nästan helt oberoende av vilken typ av dator man använder.

Det dominerande idag är att man använder en PC. Det betyder, för att använda tekniska termer, att datorn har en viss arkitektur, har en processor av typen 32-bits 80×86 plus en hel radda saker. En person som däremot använder en äldre Macintosh (“Apple-dator”)  har en PPC-processor och en annan arkitektur. Program som är skrivna för en viss typ av dator kan inte, av tekniska skäl.  flyttas över till en annan.

Men bara för att PC är störst betyder det inte att många Linuxanvändare inte använder andra arkitekturer. För att nämna ett exempel är SPARC-datorer vanligt förekommande på universitetet jag studerar vid.

BankID-programmet är, så vitt jag kan utläsa, gjort för Linuxanvändare som kör just en 32-bitars 80×86-processor. Använder man en PPC-processor kommer det inte att fungera, använder man en SPARC kommer det inte fungera. Alla dessa plattformar stöddes av den gamla Java-versionen ty den var plattformsoberoende!

En elektronisk legitimation är helt väsentlig för IT-Sverige, och det är något som bara ska fungera utan att “diskriminera” vissa typer av system. I vårt avlånga land har vi en lång tradition av öppenhet och demokrati och det måste fortsätta även när vi går in i teknikåldern. Man ska inte från myndighetshåll tvingas till att köpa en viss typ av amerikansk mjukvara (Windows) eller en viss typ av hårdvara, speciellt inte när det faktiskt fungerar att göra program som inte ställer sådana krav.

Det är dags att Sverige sätter sig ned och utvecklar ett alternativt system. Ett som utvecklas utan vinstintresse och först och främst tar hänsyn till tillgänglighet. Ett system som använder sig av öppen källkod. Den typ av inlåsning som nu sker är inte bra i längden, ju fler myndigheter och verk som går över till BankID, ju mer makt får företaget som utvecklar det, och ju mer makt får bankerna som äger det företaget.

Till BankID: Gör något åt de omedelbara felen, för det första är det pinsamt hur ni under nästan ett år kan förhindra en stor del av datoranvändarna från att använda detta system. Fixa det dåliga installationsskriptet med hårdkodade sökvägar.
För det andra är det min fasta övertygelse att ni måste återgå till ett plattformsoberoende system igen. Vad händer om man t.ex. kombinerar operativsystemet FreeBSD och kör det på sin SPARC-maskin? Kommer de som använder 64-bits processorer som kör Linux kunna använda BankID?
Svaret blir ett rungande “Nej!”, och lösningen är inte att utveckla program för varje liten kombination av plattform och operativsystem. Svaret är att ha ett agnostiskt program som inte behöver bry sig om vad man har köpt för datorprylar.

Till politiker: Se till att alla system som medborgarna behöver för att utföra ärenden på Internet är öppna och utvecklas av rätt personer.

Note 2: This guide is obsolete! Use at your own risk. This guide is a lot better!

My father and I recently bought a Hauppauge Nova-T 500 TV card to extend the functionality of our current TV computer. The nice thing with this card is the fact that it contains two tuners in one card, allowing two simultaneous TV recordings or watchings at the same time.

We unpacked the box and plugged the card in to our computer. The manual recommended the card to be put in PCI slot #1 or 2 for unknown reasons, but it felt best to comply. When we booted, however, I got confused.

We had indeed installed a PCI card, but there was no TV card in the PCI listing (given by the ‘lspci’ command). We thought there was something wrong with the card at first.

When inserting the card into a Windows computer, we understood where the problem was. At first, Windows recognized a new USB root hub on the computer, and only after that came the TV card. Hauppauge had made the ingenious decision of having two USB TV receivers on the card, controlled by an internal USB hub. The reasons for that I can guess is to save costs using the same chipset for both their external USB cards, and the internal what-seems-to-be-PCI cards.

So, back with the card to the Linux box, and discovering that there actually were a lot of new entries in the PCI listing, USB controllers. A quick glance on the USB listing (‘lsusb’ under Linux), showed a happy Hauppauge card.

After discovering the inner workings of the card, it was time to configure it. Apparently, the drivers were not included in the Linux kernel before version 2.6.19, and the most recent stock kernel for the Ubuntu system was 2.6.17. Time to go back and compile your own kernel from kernel.org.

If your system has at least kernel version 2.6.19, there is no need for compiling your own. The kernel version is checked with the command ‘uname -r’. In the kernel, you need to enable modular support for the “dib0700″ chipset, which is somewhere under Device Drivers > Multimedia. Make sure the dialog says “(M)” and not “(*)” for the specific driver.

After compiling and installing the kernel (providing those instructions is outside the scope of this document) you must reboot and then find a firmware file for the kernel to use. For this specific card I needed the file “dvb-usb-dib0700-01.fw”, which I couldn’t find anywhere on the net at first. The primary mirror for this file was offline, but after one hour of searching I luckily found an RPM containing several firmwares, along with this one.

To make the path easier for everybody else, I here provide these files on my server here.

NOTE: The above files are very obsolete, and should not be used. linuxtv.org has newer files.

So, extract the file named “dvb-usb-dib0700-01.fw” and copy it to the directory /lib/firmware. Then load the module dvb-usb-dib0700 using the following command:

modprobe dvb-usb-dib0700

(many systems require that you add “sudo” to the command line before the “modprobe” command.

You just loaded the driver into the kernel. Felt something? That was just the feeling of being one step closer to a working dual TV tuner card. Note that the “modprobe” command should return nothing if it works. If you get outputs like “FATAL: Module dvb-usb-dib0700 not found.” you have to make sure that you compiled in support for the TV card into the kernel.

If modprobe worked, check the output of the command ‘dmesg’. If it works, you should have something like this in the last few lines:

[ 47.706381] dib0700: loaded with support for 2 different device-types
[ 47.755845] dvb-usb: found a 'Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T' in cold state, will try to load a firmware
[ 47.831894] dvb-usb: downloading firmware from file 'dvb-usb-dib0700-01.fw'
[ 48.004945] dib0700: firmware started successfully.
[ 48.106970] dvb-usb: found a 'Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T' in warm state.
[ 48.107568] dvb-usb: will pass the complete MPEG2 transport stream to the software demuxer.
[ 48.107929] DVB: registering new adapter (Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T).
[ 48.191285] DVB: registering frontend 1 (DiBcom 3000MC/P)...
[ 48.192903] MT2060: successfully identified (IF1 = 1220)
[ 48.657038] dvb-usb: will pass the complete MPEG2 transport stream to the software demuxer.
[ 48.657373] DVB: registering new adapter (Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T).
[ 48.661165] DVB: registering frontend 2 (DiBcom 3000MC/P)...
[ 48.663158] MT2060: successfully identified (IF1 = 1220)
[ 49.129041] dvb-usb: Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T successfully initialized and connected.
[ 49.129071] usbcore: registered new interface driver dvb_usb_dib0700

Basically, what it says is that the firmware gets loaded (“dib0700: firmware started successfully“) and that the frontend gets registered (“MT2060: successfully identified“) and finally gets the card to work (“dvb-usb: Hauppauge Nova-T 500 Dual DVB-T successfully initialized and connected“)

If this is your case, you can happily go on and set up MythTV or <insert your favorite PVR system here>.

Otherwise, let’s do some debugging. Most often, you forgot to provide the system with the correct firmware file. Extract the file “dvb-usb-dib0700-01.fw” to /lib/firmware, nothing else. Make sure you got support for your dib0700 in the kernel configuration and that the kernel is really 2.6.19 or higher. If you get stuck, post a comment in the form on the bottom of the page, and I or one of my many readers will probably help you.

Your TV card should show up in the directory /dev/dvb (might vary on other systems than my Ubuntu installation) as two entries; adapter0 and adapter1 (This might also vary if you have more TV cards in the computer).

Now, configure the DVB card as you would with any card. I use MythTV, and those instructions can be found here. I don’t feel like writing another MythTV guide here, there are so many out there already.

Happy tuning!

Note that I never tried connecting the remote control, many readers have commented that the remote doesn’t work yet. You will need a third-party remote or do as I am doing and use another card with a remote control.

As a conclusion, I find the Nova-T 500 an excellent card with good support under Linux except for the remote control. The driver seems pretty new, though, so there are probably improvements and bugfixes on the way in new Linux versions. Still, with our computer, a 1.8 GHz with 768 MB of memory, we can now record three DVB-T streams simultaneously (using one Nova-T 500 and one older Nova-T card) without any problems at all.

I can only recommend this card, although it still requires some compiling to get working. I believe Ubuntu Feisty Fawn (in beta at the time of writing) has support for the card out of the box (but you still need the firmware).

If this guide was helpful, I would appreciate you leaving a comment here. Also comment if something doesn’t work or if you have additional suggestions. Thank you!

I use Ubuntu Linux on my personal laptop, and for my work I must have Microsoft Office installed.  I first tried using Crossover Office, and it seemed to work great for the first time. Crossover Office is a Win32 sublayer, just like Wine and Cedega, that lets you run Windows applications seamlessy inside Linux. After a while, I got to notice a few bugs that meant the end of my Crossover journey. It was impossible to open a few spreadsheets because of a few missing API:s, and sometimes the ALT key would hang because of my window manager. I cannot afford having a bug-ridden version of Office, so therefore I had to acquire VMWare Workstation 5.5, in which I have installed Windows XP and Office 2002. I am impressed by the performance; despite the fact that I only have 512 MB of RAM, it works like a charm.

I have replaced the router/webserver/dns box with a brand new Ubuntu installation, which will be easier to manage than the old gentoo system. That system had been running for about two years, but had become almost unmanagable as time went on. Ubuntu is a lot easier to upgrade, thanks to apt-get and binary packages.

So if you have seen this site as offline the last days, this was the reason why.